I Lönebildning i verkligheten redovisas ny forskning om kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft, ett område där det tidigare saknats empiriska studier.

Boken är skriven av Nils Karlsson, Henrik Malm Lindberg, Lotta Stern, Torbjörn Lundqvist och Anne-Sophie Larsson – forskare inom nationalekonomi, statsvetenskap, ekonomisk historia och sociologi vid forskningsinstitutet Ratio.

Så här skriver Lina Lövgren, student i vårt CAP (Career Accelerator Programme) om boken:

Lönebildning i verkligheten redogör för en omfattande studie som gjorts på 27 företag i olika storlekar och inom olika branscher. Syftet är att undersöka om lokal lönebildning och strategisk lönesättning har positiva effekter på företagens utvecklingskraft, i termer av produktivitet och lönsamhet. Undersökningen genomfördes mellan 2011-2013 och baseras på kvalitativa fallstudier där forskarna intervjuat chefer, medarbetare och fackliga representanter. Underlaget omfattar totalt 43 lönebildningsfall som efter intervjuerna grupperats i fyra olika centraliseringsnivåer. Dessa nivåer jämförs sedan kvantitativt mot unik data, framtagen av Svenskt Näringsliv, där forskarna försökt utläsa eventuella samband mellan centraliseringsgrad och utvecklingskraft.

Den svenska modellens funktion ifrågasätts ofta i vårt allt mer kunskapsintensiva tjänstesamhälle. Denna studie är inget undantag. Författarna anser att kunskapen kring kollektivavtalens påverkan är för grund. Därför uppmuntrar de till ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot den modell som idag utgör normen för den svenska lönebildningen. Resultaten i studien visar att den lokala lönesättningen till stor del påverkas av kollektivavtalets centraliseringsgrad, men framför allt av den lönenormering som den konkurrensutsatta sektorns ”märke” utgör. Däremot går resultaten åt olika håll i den kvantitativa delen av studien där vissa branscher bekräftar forskarnas hypotes och vissa talar för det motsatta sambandet.

Det är uppenbart att mer forskning behövs för att underbygga den hypotes som ställts. Även om författarna menar att resultaten är tydliga kan en viss skepsis vara befogad när empirin läses mer ingående. Ändock är resultaten intressanta på flera fronter: bl.a. att frihetsgrader inte används så ofta i den utsträckning som är möjlig och många chefer föredrar en lönesammanpressning för att undvika konflikter och missnöje. En övervägande andel intervjuade företagsrepresentanter ser också nuvarande system som kostnadseffektivt och tryggt då de slipper att bli ifrågasatta. Författarna menar att detta istället kan försvaras med ett genomtänkt lönesystem med tydliga kriterier. Hur lönen upplevs, snarare än den faktiska lönen, framstår som en viktig faktor i sammanhanget, vilket tyder på fördelen med en väl förankrad lönesättningsstrategi. En viktig slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential vad gäller lagstiftning, avtalskonstruktioner och olika aktörers synsätt. Mycket talar för att Sverige, svenska företag och deras anställda skulle tjäna på en modernisering av dagens modell för lönebildning och lönesättning.

Boken vänder sig till alla som arbetar med, eller vill arbeta med, lönesättning och löneförhandlingar – chefer, HR-experter, fackliga representanter och arbetsgivare.

HR On Demand jobbar för att skapar tillväxt och framgångsrika företag genom att hjälpa chefer att anställa, utveckla och avveckla rätt medarbetare. Det här är vår ”bokklubb” där vi tipsar om böcker som kan vara till nytta i chefers och HR-ansvarigas vardag.

Vår medarbetare Christina Reumark är medlem i juryn för Årets HR-bok, och väljer tillsammans med övriga jurymedlemmar ut de böcker som varje år kommer ut och bedöms vara aktuella, angelägna och användbara. 10 böcker nomineras varje år och det är dessa som kommer presenteras lite närmare under denna vinjett.

Just detta inlägg är skrivet av Lina Lövgren, som i år går vårt eget traineeprogram Career Accelerator Programme. Lina läser sin sista termin på personalvetarprogrammet vid Göteborgs Universitet.